10 november, hejdå hösten
Igår letade jag ljus påväg till skolan. Lät solen blända mig ur led och pratade med Anso i minst två kvarter om hur mycket jag älskar bra väder. Idag tror jag aldrig ens att solen orkade klättra över hustaken. Istället snöar det och Umeå badar i grått. Människor flyr in i tjockjackor och nedstämt humör. Och jag tycker så sjukt, sjukt synd om mig själv. Som ni hör.
Pakistan, Peshawar 2009-11-10
En sprängladdning exploderade på tisdagen mitt i folkmassan i centrum av samhället Charsadda i nordvästra Pakistan och tog minst 30 människors liv. Attacken var den tredje i landet på lika många dagar.
Sverige, Umeå 2009-11-10:
Mest mulet och lokalt kan det förekomma något snö eller kornsnö. 1-5 minusgrader, vid kusten nära 0. Nordliga vindar. Vind: N, 6 m/s, Luftfuktighet: 93%
Känns det bättre nu?
bäste j, jag är inte den som festar på andras olycka. det borde du väl ändå veta vid det här laget? :)
perspektiv min vän, perspektiv... fast det är klart, att tycka sjukt synd om sig själv i november är ta mig tusan en rättighet. no-vember. du hör ju.
okej så nu är vi vänner? men hemlighetmakeriet ska bestå? en omöjlig ekvation j, berätta hur går detta ihop? :)
